Söderlivs bästa medarbetare

Jag har utsett mig själv till Söderlivs bästa medarbetare. Om man vill ha beröm får man ge det sig själv, som ordspråket lyder. Anledningen till denna ärofyllda titel är, förutom att jag är glad, trevlig, charmig och bra på att jobba, även att jag i förra veckan, på min lediga dag stod en timme nere i personalrummet och gräddade tunnbröd. Jag köpte getmese och den vita Caprin när jag var hemma för att bjuda på på jobbet när jag kom tillbaka, och ingen getmese utan tunnbröd! Och så gjorde jag jämtlandsflaggor och skrev ner Jämtlandssången. Funderade också på att ha en rörelsesensor som varje gång någon klev in i personalrummet skulle spela upp ett presidenttal, ”Ljuva Jämtar, Härliga Härjedalingar”.. men där tyckte chefen att det gick för långt.. Dessutom har vi pratat en del om att teamkänslan är väldigt dålig på vår arbetsplats (mycket för att vi aldrig har tid att prata med varandra..) och för att bättra på och få till samtalsämnen ska jag börja med Fredagsmys de fredagar jag jobbar, två av tre. Det är hemligt än så länge men börjar på fredag har jag tänkt, och jag funderar nu över vad fredagsmyset ska bestå av. Antar att det kommer hamna under kategorin ”Intages”, alltså nåt i mat/kakväg. Och mer om jobbet, jag tycker ju om det så mycket; I förra veckan, efter att ha mjukat upp chefen med lite tunnbröd, frågade jag också om jag inte möjligtvis kunde fååå en två-tre-fyra saker; De fina sockerskålarna, samt två stora ark papper. Med stut i hela munnen kunde han ju inte säga nej, och jag fick allt jag önskade. Fast nu tror jag att jag har förbrukat det mesta av charmen och jag ska nog vänta ett tag innan jag ber om något mer… Kanske till på måndag när fredagsmyset är uppätet.



I helgen hade vi finbesök från Linköping, Dennis och Linnea, och lördagkvällen bjöd naturligtvis på middag, för 7 (jag, D, ovan nämnda, Leif och Hanna, och Joel). Daniel skötte matlagningen, fläskfilé och helstekt entrecote med hasselbackspotatis, och jag stod för efterrätten; semifreddo, som var mer freddo än semi. Gott att äta och att dricka och en mycket trevlig kväll, som tyvärr dog lite vid 00.50 när D blev deppig för att ingen följde med ner till taxin som skulle ta oss till Malmö…



Jag är ledig och en storm håller på att dra in över södra Sverige, men jag och mina kära gummistövlar har varit ute på en liten promenad i naturen. Jag vill pyssla, så jag har plockat bär. 4-5 olika sorter och säkert giftiga hela bunten, men jag ska ju inte äta dem så vad gör väl det. Dessutom hittade jag en tjock pinne/gren som säkert också kommer få en livsuppgift under kvällen. Men jag saknar ståltråd. Och småspik. Och en borr som gör stora hål. Jag skulle vilja ha en snickarbod, ett rörigt uthus fullt med roliga och bra-att-ha-saker, t.ex. spik och ståltråd. Det önskar jag mig till jul. En snickarbod alltså, redan inredd och färdig att användas. Och ett hus till det. Hälsade på Emma och Kristian när jag var hemma och jag vill också H-A- E-T-T- H-U-S!! Jag blir helt galen när jag tänker på det. Suck.

 

 


 


Spindelmannen är en slagen hjälte!


Daniel var på fest igår, det var inte jag. Det förklarar att klockan snart är 13 och att Daniel fortfarande ligger i sängen, medan jag återigen har tagit upp jakten på den perfekta filmjölkslimpan!





Gårdagen bjöd även på turridning i ett underbart höstväder! På fina Haflingerhästar gav vi oss, en grupp på sju personer, ut i skogarna runt Kågeröd. Turridningen var en födelsedagspresent från mig till D och han tyckte det var kul, så nu ska vi köpa häst! Så enkelt det är ibland.




Mina syprojekt fortsätter och i onsdags tog jag tag i både att sy kuddöverdrag till Caroline och Eskil, samt att byta 13 knappar i min jacka! Allt blev mycket bra, upptäckte dock i efterhand att jag delvis sytt igen fickorna på jackan.




Ja, dagarna går och det är redan november. På tisdag tar jag tåget hem till Östersund för några dagars ledighet! Längtar!

RSS 2.0