Bianchi
Jag har varit på två veckors praktik genom skolan på landet utanför Nässjö, nämligen i Hattsjöhult. Det är en privat gård med 20 mjölkkor, fem hästar, tre kaniner, två marsvin, tre katter, sju getter, påfåglar, höns, ankor, fasaner och en massa nykläckta kycklingar. Trädgården är öppen för allmänheten att komma och titta på, men dom odlar främst för husbehov, blandat med en massa blommor. Där har jag under två veckor rensat ogräs, planterat, lagt gräsklipp runt tomat- och gurkplantor i växthuset, lagt ut halm runt potatisen, planterat pumpa och squash i badkar, matat djuren och penslat Brahmatuppens fötter med matolja, mm mm. Det har varit mycket lärorikt! Jag cyklade nästan två mil varje dag och kissen fick hur mycket friskluft som helst när jag var borta. Om några veckor ska jag dit igen och fortsätta praktikperioden.
Min kära älskade fina cykel har nästan kastat in handduken. Jag lämnade glad i hågen in den på service häromdan, men ganska snart blev jag uppringd och fick höra dödsdomen. Det var drivpaketet, vad nu det betyder, som är på väg att ge upp. Inte bra! Så jag valde att inte utsätta mig för risken att bli ståendes nånstans, flera mil hemifrån med brusten kedja, och köpte mig helt enkelt en ny cykel! Coolaste ever. Jag har dock inte hunnit provcykla den än, men den ser bra och snabb ut. Fick också lära mig några viktiga saker som följer med när man har en räsercykel, vett och etikett för att smälta in bland de andra räsercyklisterna. Bromsarna används i princip inte för att stanna, utan för att anpassa farten. Att väja är ett bra sätt att inte slita på bromsarna. Om man går mer än en meter från cykeln måste man ta av sig hjälmen, annars är man töntig. Stöd, lysen och ringklocka är helt uteslutet. När man inte cyklar måste man hänga coolt och nonchalant på cykeln. Man har aldrig båda benen i marken och står gränsle över ramen, utan en fot måste vara på pedalen, alternativt kan man sitta lite snyggt på ramen, och när man leder cykeln håller man bara i sadeln. Jag måste öva på de där sakerna så att det kommer naturligt och så att ingen kan avslöja mig att vara en enkel motionär. Med en Bianchi har man lite att leva upp till, har jag förstått!
På tal om cykling så har jag äntligen kunnat bocka av en grej på min ”att göra i Jönköping”-lista, nämligen Visingsö! Jag och Linda åkte över från Gränna en solig förmiddag, vi hyrde cyklar och hann sen med nästan två varv på den lilla ön. Fint! Lunchen intogs på en lite öde strand med sand mellan tårna. Den ön var lite lagom stor, jämfört med min senaste ö-cykling..
I början av juni kom Eva Eastwood till Pilaboparken utanför Nässjö. Dans dans dans och allsång, kombinerat med sjukt bra luftgevärsskytte gjorde kvällen!
En dag klippte jag av mig halva håret och körde Catalinan till Tibro för fest med Greasetema.
Jag och Hanna har också hunnit med att mjölka skolans 60 kor under nån timme en eftermiddag, spännande grej!
Countryfestivalen på High Chaparral bjöd på regn, ångloksfärd, Jesse James-hamburgare, knallpulverpickadoller och westernshow. Och så countrymusiken förstås! Synd bara att kvällen mer eller mindre regnade bort för oss stackare i publiken, och att Kjell skulle få punka på oldsen på hemvägen, vilket ledde till åtskilliga mil och timmar extra för att hämta däck och grejer. Men Kjell, han kan han!
Men det känns som att jag glömt nåt?
