Försovmorgon
Sitter här och gäspar. Vilken start den här dagen fick. Vaknade som vanligt vid 7 när Daniels telefon pep, fick en puss och - somnade om. Vaknade 40 minuter senare av att Daniel kastade sig upp ur sängen och svor. Hihihi, han försov sig! Fast med en curlingflickvän ordnar det sig ändå, och 10 minuter senare var han på väg till sin skolskjuts. Men jag är trött eftersom jag inte fick ligga kvar och dra mig.
Jag har känt uppdateringspressen i flera dagar nu, men liksom inte kommit till skott. Nu ska jag göra ett försök.
Göteborg var bra. Bestämde mig för att ta tåget upp på lördag morgon istället för att åka med de andra på fredagen, av två anledningar som båda hade med sömn att göra. Min och Daniels. Tyckte att det kunde räcka att trängas på en 80s madrass en natt, om man fick välja, och det fick jag ju. Väl på plats i Göteborg, visade det sig att ingen ens bemödade sig komma och möta mig, så jag fick vackert lyssna till vägbeskrivning över telefon till närmaste busshållplats, hoppa på rätt buss och kliva av på rätt ställe alldeles ensam. Daniels ursäkt var att han sovit så länge.. Jo tjena. Sen när sover han länge på morgnarna? Satt i Dennis och Linneas soffa några minuter innan vi blev bjudna på lunch hos resten av gänget. Jag och Magda var den enda som inte skulle springa, så när de andra gett sig iväg på jakt efter starten, åkte vi ner på stan och strosade lite. I 17-tiden stod vi vid 15 kilometer och tittade och tittade, beredda med hejarop och kamera, men vi hann knappt se Leif och Simon innan dom var borta igen. Snacka om onödiga förberedelser för vår del. Stannade några minuter till i hopp om att få se Daniel oxå, men när han aldrig kom hoppade vi på spårvagnen mot målgången istället. Där fick vi precis se när Hanna och Mari sprang över mållinjen, och medan vi stod och väntade på att tjejerna skulle komma ut från stadion, kom både Leif och Simon ut, men Daniel var borta. Visade sig att vi måste ha missat honom precis, både vi 15 km och när vi stod i grinden och väntade. Har förstått i efterhand att han var lite missnöjd med hejaklacken. För att sammanfatta så kom alla till start, alla i mål utan större problem, och alla var nöjda med sina insatser. Särskilt jag och Magda. Middagen intogs i Mölndal, och på söndagen åkte vi alla raka vägen till Perstorp till Hannas föräldrar och blev bjudna på mat! Nu har Daniel lagt springskorna på hyllan för några veckor, det är lite synd. Jag som just hade börjat haka på honom på hans löprundor! Jag är dålig på att pressa mig själv, men när han säger "Jo, du klarar ett varv till", ja, då gör man bara det. Så nu för tiden springer jag två varv! Jämfört med att knappt springa ett när jag är själv..
De dagar som inte bjuder på resor och spring bjuder på annat. Bland annat har jag nu avancerat i mitt gitarrspelande till att lära mig rock-ackord! Daniel är en mycket entusiastisk och tålmodig lärare. Jag har nu lärt mig lite på många (säkert tre olika) låtar, men jag vet inte vad dom heter. Ska fråga Daniel sen.
Kristina är här och springer i veckan. Som tur är har hon inte sovit här, som vi trodde att hon skulle. Däremot har hon försökt styra och ställa, men vi gör lite som vi vill. Vi har iaf börjat packa lite, och igår tvättade jag alla fönster, både utvändigt och invändigt!
Nu ska jag snart iväg och jobba, blir två pass idag. Först 11-15, sen 18-22. Synd att jag missar både Frusna män och Grey!
Kommentarer
Postat av: Ingela
enkel och bra, bara att sjunga om och om igen :)
Trackback
