Therese

 
Vågade mig verkligen på att besöka Elmia och Bilsport Performance... alldeles själv, och det var ju inte så hemskt som man kan tro. Det var snarare väldigt skönt att strosa runt i min egen takt och titta mer på vissa saker och mindre på andra. Jag hade i förväg tänkt att det skulle vara tråkigt att inte ha nån att ställa frågor till om det ena och det andra, men tro det eller ej, det dök faktiskt inte upp några frågor i mitt lilla huvud. Antingen beror det på att jag redan vet allt eller så bryr jag mig inte så mycket om motorsaker längre..? Huga, hemska tanke! Jag vet dock att jag ska ha en Firebird en dag, och även en stoor Cheva pick-up, så helt förlorad är jag inte.

   

Efter Elmia lyckades jag också med konststycket att bjuda bort mig på middag. I Småland! Jo, det visade sig att en gammal vän från gymnasiet numera är bosatt utanför Gislaved, så efter tandläkarbesök för hennes del, blev jag upplockad och hemkörd till deras ställe. Mitt ute i skogen. Fint gammalt hus, fin skog, fin hund, fint sällskap, skön morgonpromenad dagen efter och en lång resa med buss tillbaka till Jönköping.

Sen blev det onsdag och jag skulle sätta mig på ett tåg till Östersund. Efter noga övervägande fick den bärbara datorn med det mobila bredbandet stanna hemma, jag tyckte att det blev för mycket att bära på. Det skulle jag få ångra, för redan i Nässjö var tåget jag skulle åka vidare med till Stockholm försenat! Det visade sig att det gått sönder i Eslöv och passagerarna som åkt med från de södra delarna av Skåne fick ”evakueras” till ett annat tåg. Så, en timme försenad från Nässjö. I Gnesta söder om Stockholm hände det igen. Tåget vi satt på gick sönder och vi passagerare fick vänta in och byta till ett annat tåg som anlände inom en halvtimme. Det tåg jag skulle ha åkt med från Stockholm till Östersund hade jag missat för länge sen, men när vi äntligen kom till centralen fick vi Östersundare åka vidare norrut med ett tåg mot Boden och Narvik. Problemet med det tåget var att det inte tänkte köra oss in till Östersund, utan nöjde sig med att släppa av oss i Bräcke. Därifrån fick vi åka buss in till Östersund och innan vi var framme var klockan 00:30. Tre timmar försenade anlände vi alltså, och tänk de stackarna som åkt ända från Malmö och som fått göra fyra byten, jag behövde ju bara göra tre. Tur ändå att jag tycker om att åka tåg, det är mysigt med fika och att lyssna på musik i ipoden, och på sista tåget kunde jag breda ut mig ordentligt över mina två säten. Jag förstår inte folk som blir arga och skäller på personalen, man får väl anta att dom gör så gott dom kan för att lösa problemen som uppstår längs vägen. Kanske är det för att jag själv har ett serviceyrke som jag känner mer medlidande för personalen än för passagerarna, som ju faktiskt har betalat för sin resa..

Jaja, när jag väl kom fram fick jag en fin vecka med tjejmys, krogkväll, lugg, vin, loppisbesök, 6års kalas, sol, promenader m.m. Men vädret var sådär de sista dagarna, så det var skönt att komma tillbaka till soliga varma Jönköping i torsdags. Dessutom låg ett brev med ett antagningsbesked till min sökta utbildning och väntade på hallgolvet. Tur var väl det, för någon plan B hade jag inte.. Så, på måndag börjar skolan! Bageri och konditori var det.

 Förutom sedvanliga saker som kläder och skor, rymde min väska även

' ett stycke regnjacka samt byxor i strl 90

' 6 djupa tallrikar

' 2 flata tallrikar

' 8 glas

' en mortel

Sedan 4 dagar tillbaka är jag nu smålänning och Jönköpingsbo. Eller, nej, jag tar tillbaka det där om att jag nu är smålänning, för något annat än Jämte kommer jag aldrig att bli!

Flyttlasset gick från Lund i tisdags eftermiddag. Två 90-sängar, ett skrivbord i tre delar och ca 25 banankartonger. Allt jag äger. Lastat i en hyrd släpvagn dragen av en lånad Skoda pick-up. Som tur var följde D med mig upp och stannade två nätter, så en sväng på Ikea hanns med samt en storhandling med kassarna på flaket, innan D och Skodan styrde söderut igen. Min nya lya är fin, och rymlig för att vara en etta och de här tre ensamma dagarna som gått hittills har ägnats åt att packa upp och flytta in, samt till att se mig omkring i området och i Jönköping. Igår skulle jag bara gå ut en liten sväng för att knipsa lite påskris, men det slutade med en 2-timmarspromenad in till centrala Jönköping och tillbaka.. Dagen idag blev ungefär likadan, fast på cykel. Skulle in för att gå lite på stan, men innerstan var full av cruisande bilar och galen som jag är som blir löjligt lycklig av ljuden som uppstår runt en cruising, ägnade istället eftermiddagen åt att titta på bilar och må gott i solen.

Caroline fick nåt ryck och blev plötsligt onödigt ärlig och berättade lite inside information om Jönköping. Det var inte mycket som var bra där inte: 1. Solen skiner aldrig. 2. Det regnar ofta. 3. Det blåser alltid. Inte roligt för mig att höra, som lämnat Lund endast pga att det är så blåsigt där. Men, peppar peppar, än så länge visar sig Jönköping från sin bästa sida.

Det jag saknar mest just nu är en soffa, om man får vara materialistisk. En ljusgrå tresitssoffa med divan, tack. Begagnad, max 2000:-. Kuddarna som jag hällde ut i en hög på golvet fyller inte riktigt sin funktion..

I morgon ska jag förhoppningsvis ta mod till mig och besöka Elmia och Bilsport performance & custom motor show i min ensamhet, tillsammans med 20.000 andra förstås.


Appropå rubriken slog det mig att vilken tur att Ingvar Kamprad föddes i just Småland, för vad skulle Ikeas "lekland" Småland annars ha fått för namn? Skåne eller Hälsingland är inte alls lika roligt som att kalla det för Småland.. 


Dessutom vill jag gärna berätta att jag nyligen avslutade en bok skriven på tyska. Jag har alltså plöjt igenom en hel deckare på tyska, och förstått 99,9% av handlingen, utan att använda ordbok! Mycket bra jobbat, om jag får säga det själv.